Book-it bör ge mig möjlighet att i större grad förhindra fackspråk mot kund.

Så mycket det är möjligt ska vi undvika att tala fackspråk mot kunden i biblioteket. Har själv förstås fallit för den fällan några gånger, därför försöker jag så långt det är möjligt att ändra detta i Book-it. Ju fler ställen det står på desto oftare faller vi i denna fälla som användare. Jag hittade ytterligare ett ställe häromdagen. När ett reserverat media fångas in som ska till en annan enhet står det "boken är reserverad på trollis" (vår filial i Trollbäcken) detta fält ändras i organisationstrukturer och får bara vara 10 tecken långt, vilket innebär att "Filial Trollbäcken" inte får plats, inte ens bara ordet "trollbäcken" får plats.

Alltså:

När boken återlämnas och ska till annan enhet står det "....ska till filial trollbäcken"
När boken är beställd och ska till annan enhet står det "...reserverad på trollis"

Jag har lämnat in detta förslag till Axiell också. Det verkar som om namnet tas från olika fält i dessa två situationer ovan. De skulle kolla upp denna inkonsekvens.

 


Axiells användarmöte 25-26 maj 2009 i Nynäshamn.

Axiells samlade presentationer för dagen

Användarmötet öppnades av Jerk sintorn som hälsade oss välkomna till ännu ett användarmöte med ett litet löfte om att Axiell ska vara "innovativa och kompetenta, att skapa nya lösningar och få de gamla att gå. Samt att ha öppenhet mot bibiotekens andra leverantörer. Vilket ju förstås är bra.




Denna gång anordnades mötet i Nynäshamn (vilket förstås jag uppskattar då västkusten/skåneland) börjar bli lite tradigt. Vem vet fokus kanske inte längre ligger neråt landet på samma sätt?

Första föreläsare var Åke Nygren som jobbar som projektledare på Kista Idea City. (Från institution till person visionen om det globala sociala nätverketsbiblioteket. Exemplet Kista Idea City)
Här kan ni se den Issuu-slide som han använde. Kan vara bra att bläddra igenom i lugn och ro hemma. Och här är presentationen han visade på mötet

Åke började med att visa en i mitt tycke tok för lång film från Microsoft (ett litet klipp här) som han styckade upp i flera delar, jag är lite allergisk mot när man visar såna här grejer under en föreläsning, säkert ett gott syfte men filmen var totalt 8 minuter lång, dessutom hade han problem med F-secures notifieringar med den bärbara datorn, som hela tiden avbröt filmen (Tips till Axiell/andra föreläsare - innan föreläsningar, ställ in så att notiferingar inte dyker upp/avbryter på detta sätt, går att göra med alla virusprogram) Klippet från Microsoft men som en parodi går också att få ut något av.

Det bibliotek som de skapar i Kista har sin utgångspunkt i Idea Stores-konceptet som jag tidigare skrivit om här i bloggen. Åke berättade lite om att det fanns tydliga klyftor mellan befolkningen i Kista och att området avdelas av själva pendeltåget. Norr ligger science city och söder de fattiga bostadsområdena. Funktionen för ett sådant här bibliotek blir mötet mellan dessa två delar, Idea City-konceptet bygger också på att man kan göra så många andra saker än låna böcker på "biblioteket", lära sig språk, kanske se en teater mm.. Det ska bli intresssant att se vad det blir av det hela. Jag köper inte allt rakt av men mycket av det Åke tar upp kommer jag säkerligen ta med mig i mitt eget bagage (flumprat, jaja!)

Övriga... Issuu-slides från åke

Nästa punkt var Charlotte Landgren (Norrköpings Arena - tips från Coachen (men coachen Ahmet Kurt var sjuk? ej närvarande)) som berättade lite om Norrköpings bibliotek och Axiell Arena. Norrköping har ju varit testbibliotek för Axiells Arena under lång tid (allt för lång tid?). Charlotte är en bra och inte minst rolig talare som har mycket vettigt att säga om AA utifrån Norrköpings erfarenheter. De involverade till en början väldigt många intressenter i kommunen, och jag undrar om det var så lyckat egentligen. Är det att det blivit så många kockar som tyckt till och ställt krav som gjort att det dröjt så länge? Ambitionsnivå har nog också legat väl högt. Vi i Tyresö har inte alls involverat övriga i kommunen på samma sätt, vår informationsavdelning är med på infoträffar om vårt arbete. Vi kommer satsa på bra grundfunktioner och sedan bygga ut varteftersom. Less is more helt enkelt.

Charlotte Landgren berättar om Norrköpings Axiell Arena

Mycket av problemen som Norrköping hade har också med uppgraderingar att göra, arbete som lagts ner har ibland försvunnit helt (inte innehåll vad jag förstod men likväl strukturen på sidorna) Jag är också lite kluven till hur hon beskrev Arena utifrån en tunnelbana, där knutpunkterna i mitten motsvarar knutpunkterna för kunden/användaren. T.ex. träfflistan. I nästa mening nämnde hon dock att de i ett senare skede skulle lägga ner mer energi på träfflistan. Om den är en "circle line" som binder ihop allt, varför då inte börja med att lägga fokus där? Så ska vi göra i Tyresö. Det kunden använder mest är viktigast att få att fungera bäst först. Dvs: Mina sidor (logga in, låna om, reservera) sökning -> träfflistan. Att föra över/pressa in allt annat info/redaktionellt material man skapat får komma i andra hand.

Tredje föreläsningen var Anders Ahlerup från Axiell (Marknadsföring av bibliotek) som berättade lite om det kit som Axiell tagit fram för Axiell Arena när det gäller att marknadsföra biblioteket: webbmaterial samt posters och affischer. Jag vet förstås att bilder kommer att vara a och o när det gäller Arena.... men jag är inte överväldigad över detta material, man kan lugnt säga att allt beror på priset. Och vilka visioner, tapetsera reklam för bibblan på busskuren, på bussen, på en 5x10 meter banderoll i stockholm city. Snälla, jag efterlyser någon form av pragmatisk hållning. Sätt tyresö bibliotek på SL-bussarna en vecka och vi får strypa 30% av medieanslaget. Helt orealistiskt. Vad jag kan tänka mig, snygga funktionella flashfilmer som förklarar vad vi gör och vad kunden kan göra. Den dag 50%+ av biblioteken har Arena kan jag kanske tänka mig en samkampanj i stil med library lovers, men som det ser ut idag.... man måste vara realist.

Nästa punkt var en presentation av Självbetjäningsiblbioteket i Veberöd.

Ingrid André från Lunds stadsbibliotek berättade om det planerade självbetjäningsbiblioteket i Veberöd, Lund.

Man tittade på några olika bibliotek i Lund och valde sedan Veberöd. Byalaget i Veberöd ställde sig också positiva till biblioteket som ska vara ett integrerat folkskolebibliotek. Nya lokaler byggdes 2004. De har diskuterat fram och tillbaks vad de ska kalla biblioteket men lutar nu mest åt att kalla det för "meröppet" det tycker jag låter vettigt, för det är just vad det är. Normala öppettider är 41 timmar i veckan men med "meröppet" siktar de på att ha öppet hela 81 timmar, 7dagar i veckan 10-22, med undantag för onsdag 13-22 . De har skapat/skapar lösningar tillsammans med Axiell för att kunna identifiera kunden genom att logga in med bibliotekskortet och planer finns också att ha tumavtryck som identifiering för de som glömt kortet. Spontana jubel i lokalen och ett "äntligen", "nu gör det inget att ungarna glömt lånekortet", "det vill vi också ha..." osv. osv.

Det finns ju förstås en del oklarheter kring detta. Ingrid menade att det var orättvist att kalla biblioteket för bibliotekarielöst, de vanliga tiderna är ju biblioteket bemannat. De har också funderat i banorna med skypeuppkoppling till andra bibliotek. Men erfarenheter från de danska biblioteken visar på att kunderna ändå tenderar att vänta med refensfrågorna tills det finns personal på plats. Frågorna genom skype var mer av karaktären: "Kan du hjälpa mig låna om"

Som det är nu väntar det på det kameraövervakningstillstånd som krävs. De har insett att det måste till någon form av kontroll så att inte biblioteket lämnas helt obevakat på kvällen. Denna process har tagit tid.

Andra tankar kring detta var t.ex. hur de skulle lösa utskrifterna via netloan (precis som tyresö godkänner de utskrifterna först innan de skrivs ut) än så länge ingen lösning på detta.

Dag 2.

Dag 2 inleddes med en föredragning om två biblioteks erfarenheter kring flytande bokbestånd. (not. att medier lokaliseras om till den enhet som de återlämnas på) Christina Lindberg från Växjö stadsbibliotek berättade att de i ett första stadie bara har storstil 2200 st samt barnfilmer (600) flytande. De lokaliserade via Mängd exemplar och satte tiden till 2014, dvs. 5 år, sen återlokaliseras medierna om inte annat bestäms.

De hade inget egentligt mål med införandet av flytande bestånd utan såg det mer som en bra rutin som de kunde använda sig av (och jag instämmer! varför hålla på och diskutera fram och tillbaks jämt på biblioteken så fort det kommer något nytt.) Medierna skulle finnas på alla bibliotek och som ett alternativ till depositioner. Placeringsregler måste förstås läggas in för att det ska fungera. Hon nämnde också att barn hade fått överidsavgifter, jag kan dock inte för hela världen se hur det har något med just flytande bestånd att göra, snarare en felinnställd cirkulationsparameter av systemansvarige.

Så här ska det se ut, grund 0 och sen övriga med avgifter.
Övertidsavgift parameter barn.

Hela hennes presentation här

Nästa punkt var Christina Csnady som berättade om T-påsar flyter inte.
Christina Csanady om flytande bokbestånd

Hon berättade om Stockholms utgångspunkt för flytande medier, att det inom Stockholm görs en otrolig mängd transporter (jojo vi vet) och att man med flytande bestånd försöker att minska dessa transporter, att mindre böcker är "på väg"

Hon berättade lite om vilka fördelar de såg i S-holm med flytande bestånd.
*Ständigt "förnyat" bokbestånd
*Mindre behov av att köpa flera ex av samma exemplar
*Samlingarna formas efter låntagarnas behov
*Enklare hantering av återlämnade medier, arbetsbesparing.
* Stärker tanken med ett gemensamt bestånd

*75.500 medier flyter
*Deckare, ljudböcker, fantasy och skönlitteratur på 10 bibliotek
*Gemensam märkning av alla medier
*Gemensamma inköp för kö-böcker
*Gemensam syn på beståndet
*RFID chip på allt som flyter

Csnadys presentation här

Hon berättade lite träffande och roligt om "prickhelvetet" dvs. att alla bibliotek hade olika färger på prickarna för t.ex. fantasy, en bok som på ett bibliotek var "prickad" som fantasy blev på ett annat bibliotek plötsligt deckare. Så de har helt enkelt stämplat böckerna istället för att pricka dem.

Vilka andra problem fanns det då?

*Obalans i beståndet
*Ofullständiga serier
*Olika skick på beståndet
*Dålig kännedom om det lokala beståndet
*Borttappade skatter
*Oengagemang i det egna beståndet

Och vad med själva namnet på föreläsningen - T-påsar flyter inte. Jo det nya T-banebiblioteket Sturebiblioteket har ju många nya fina böcker, sätter de böckerna på flytande bestånd försvinner de till nya bibliotek, vilket kanske är mindre bra. Därför ingår inte detta nya bibliotek i flytande bestånd-biblioteken. På samma sätt har hon sett ibland hur man ute på biblioteken "fuskar" och lokaliserar böcker som korttidslån så att de inte hamnar i cirkulationen.

Tack för mig leverpastej.

Det kommer ytterligare ett inlägg senare.

RSS 2.0