Uppsving för skolbiblioteken eller knepigt med statistiken.

Jag brukar ju försöka att hålla mig till att skriva om frågor relaterade till katalogen i denna blogg men ibland slinker det in andra saker som bör nämnas.

I gårdagens Stockholm City gick att läsa följande lilla notis.

"Uppsving för skolbiblioteken
Utlåningen i stadens grundskolebibliotek har ökat med 70 procent de senaste två åren.
-Det är oerhört positivt att skolbiblioteken har fått ett rejält uppsving. Detta är ett tydligt resultat av vår stora satsning på läsning i skolorna, säger skolborgarrådet Lotta Edholm. (FP)
För stadens gymnasium är ökningen 25 procent under samma period"

Jag tror inte ett dugg på dessa siffror om jag ska vara ärlig. Är det något som hänt med dessa siffror så är det väl snarare ATT man börjat med statistik som gjort att det blivit en sådan kraftig ökning. 70 procent är en helt orimlig siffra för alla som jobbat åtminstone en kvart i sitt liv med statistik. Jag är ju ansvarig för freelib också så jag har fått många frågor från dessa bibliotek i kommunen om hur man ska fylla i de statistikuppgifter som efterfrågas. Många skolor har tyvärr aldrig fyllt i dessa själva.

Tillägg 2009-01-30: Enligt rapporten skulle lånen ha ökat från 300.000 till 500.000 vilket en enastående siffra. Jag själv är mer nyfiken på hur siffrorna ändrats på de bibliotek som redovisat siffror för dessa år.

Många siffror som presenteras i länets övriga statistik för folkbiblioteket är också högst tvivelaktiga. Inte minst när det gäller webbstatistiken som ibland är helt horribel (beror också på att det finns många olika statistikverktyg att mäta med. Alla län i stockholm borde använda samma statistikverktyg (men hur samordnar man sådant?) förslag någon?

Några exempel ur Stockholmsstatistiken:

Nacka (12696 öppettimmar) folkmängd på
84.303 invånare har
1.028.311 besökare till biblioteken (dieselverkstan?)
65.422 till hemsidan och
42.621 opac

Huddinge (7135 öt) har en folkmängd på
91.827 men bara
389.857 besök samt
95.456 besök på hemsidan och
0 i opacen

Solna (3955 öt) har en folkmängd på
63.318 men hela
510.000 besök samt mkt höga
210.000 besök på hemsidan och
54.256 besök till opac.

Nacka och haninge har närmast identiska siffror när det gäller utlån men mkt stora variationer i övrigt.
Solna har 100.000 färre lån än de andra två men ändå hela 770.000 besök på hemsidan och opac. Hittar folk inte det de söker? Söker de i blindo?

Man kan sitta länge och blädda i dessa dokument och ifrågasätta många siffror. Tycket egentligen att de som sammanställer detta ibland bör ifrågasätta inlämnade data och kanske be om redovisningsmetod? Det är väl ren okunskap får man anta.

Skolorna och inte minst skolbiblioteken har varit lågt prioriterade i många år, våra egna bibliotek har t.ex använt sig av det tidigare biblioteksdatasystemet enbart för att se vilka bokbestånd skolorna haft, utlåningen skedde ofta manuellt på det gamla sättet med lappar i böckerna (eftersom de inte hade råd att köpa in handscanner som läste streckoder) byte av biblioteksysstem och förenklade rutiner gör nu att många lärare själva lånar ut böcker åt sina elever vilket förstås ökar lånen rejält.


De här siffrorna är inte relevanta om de inkluderar bibliotek som tidigare år redovisade 0 i utlån och som nu börjat att redovisa siffror. En total mängd lån säger inte mycket alls om inte mätningen gått rätt till.


Jag har bett Skolbibliotek Öst att kommentera denna rapport men har ännu inte fått något svar på detta.


Edit 2009-02-19:


Jag har diskuterat denna rapport på Madeleine Sjösteds blogg men inte fått några svar på mina frågor. Läs här om detta.

Det jag vill veta är hur många bibliotek som 2006, 2007 respektive 2008 använde sig av deras datorsystem Winbib för att registrera utlån. Det enda som det talas om är totalsiffran av antalet lån vilket förstås blir helt ointressant om det låt säga bara var 70% av biblioteken som 2006 använde sig av datorsystem för att låna ut böcker och 90% gjorde det 2008. Detta svar har jag inte fått.

Jag har heller inte fått någon kopia av varken rapport eller statistikunderlag för dessa år. Rapporten verkar heller inte existera i elektronisk form. Tills jag har denna rapport i min hand och har fått svar på mina frågor räknar jag den som ett rent falsarium som passar in under "lögn, förbannand lögn och statistik".

Kommentarer
Postat av: Anna-Stina

Ja, det där med statistiken är verkligen ett svårt kapitel, inte minst när det handlar om skolbibliotek.



I skolbiblioteken är det ju också så (om de används i undervisningen) att mycket av böcker och annat material används på plats i biblioteket och inte lånas ut i någon stor utsträckning. Eftersom det aldrig finns tillräckligt med böcker om djur som lever i öknen, kvinnans ställning i Sydafrika eller olika metaller måste 7 ungar samsas om samma bok istället för att låna varsin.



Endast skolbibliotek som fungerar som "små folkbibliotek" (dvs bänkboksutlåning) får några större volymer i lånandet.

2009-01-29 @ 19:55:21
URL: http://bibliobuster.wordpress.com
Postat av: Andreas Tandersten

Jo det stämmer det du säger. Innan freelib var det många bibliotek som inte ens registrerade boklånen elektroniskt, de hade book-it för att kunna söka upp vilka böcker som fanns... sen stämplades det. Har hört många knepiga situationer i skolbiblioteksvärlden, frågeställningar som man tom. har lite svårt att förstå hur de uppkommer:



-1 bok åt gången.

-lånekortet har bibliotekarien/läraren så då kan inte ungarna låna på folkbiblioteket.

-streckodslånekort på A4.

2009-01-29 @ 21:09:15
Postat av: Andreas

Det verkar inte existera någon rapport. Är det bara en egen liten "sammanställning", väntar fortfarande 3 månader senare på att rapporten ska finnas.

2009-04-08 @ 08:48:44
Postat av: Ingrid Bergenudd

Jag är styrelseledamot i Skolbibliotek Öst, men kommenterar som enskild bibliotekarie. Många skolor lånar numera ut läromedel och klassuppsättningar vis bibliotekssystemet, vilket givetvis ökar utlåningsstatistiken enormt. Man måste därför skilja ut läromedlen när statistiken redovisas, något som skett t.ex. när vi skickar in statistik till Kulturrådet. På min skola (Kärrtorps gymnasium) har utlåningen ökat kraftigt. Hur biblioteket används beror helt på vilka uppgifter lärarna ger och hur de styr eleverna vid informationssökning. Nöjesläsningen utgör en liten del av utlåningen.

2010-01-08 @ 10:31:24
Postat av: Andreas.

Hej. Tack för din kommentar, det var ett tag sedan jag skrev detta inlägg men frågan är förstås alltid aktuell. Kulturrådets statistik litar jag mer på, den finns också tillgänglig för gemene man. Den undersökning som Madeleine hänvisade till fanns inte publicerad, gick inte att läsa själv, vilket ju faktiskt är helt galet. Ska man slå sig för bröstet angående undersökningar som ger bra resultat måste man också kunna redovisa dem.



Jag kan väl säga att jag faktiskt fick lite siffror för underlaget till undersökninge. Som jag misstänkte gick många skolor från noll eller i princip inga lån ett år till flera tusen året senare. Om någon är intresserad kan jag skicka detta underlag för vidare läsning, har det någonstans på min jobbmail.

2010-01-08 @ 20:31:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0