LIMIT-konferensen 20/3 2007

Då och då hamnar man på 1-dags konferenser. Denna var en trevlig sådan.

Jonas Söderström inledde dagen med att tala om användarundersökningar av olika biblioteksOPAC:er som hans företag InUse företagit sig. De resultat som han presenterade var ungefär lika nedslående som man kunde förvänta sig. (Denna undersökning ligger också till grund för den rapport som LIMIT tagit fram.)

Ett exempel: En användare vill vid sökning i OPAC se om viss en Harry-potter bok i cd-format finns inne. Han sitter frenetiskt och klickar på ikonen för cd-bok, utan att någonting händer. Till slut ger han upp.

Problemet med detta är förstås inte nytt. Vi har hört det förut. Jag själv har inte jobbat särskilt länge i biblioteksvärlden (2,5 år) men under hela denna tid har jag fått detta upprepat som ett mantra - vanligt folk kan inte använda sig av en OPAC. Axiell vet förstås om detta, och måste ha vetat detta under många år. Men varför är det först nu som det börjar att hända någonting?

Jag tror det finns flera anledningar:

  • Axiell har (i princip) monopol som ende leverantör av ett "fungerande" biblioteksdatasystem. Då kan de också ta betalt därefter och utveckla i egen takt.
  • Omvärlden hinner ikapp Axiell. Smarta och coola webbtjänster pluppar upp överallt i en sådan takt att man knappt hinner lära sig en tjänst fullt ut, innan en ny dyker upp som är ännu häftigare.
  • Personalen på biblioteken är inte själva tillräckligt kunniga på att använda OPAC - och har heller inte klagat ordentligt.
  • De som utvecklar Book-it och OPAC på Axiell har inte varit/är inte tillräckligt förankrade i den normala världen Ett konkret bevis på detta är att textnyckeln för INDEXSÖKNING fortfarande (i version 5.0 av OPAC) lyder:

    "Här söker du i några av katalogens index. Du bör använda minst tre tecken utom för Klassifikation där det räcker med ett. Märk dock att prestanda blir bättre med fler tecken."

    Det är ren och skär idioti! Och det måste också rent konkret betyda, att inte en enda människa på Axiell förstår att en sådan text INTE ska levereras i ett system. Jag vet inte heller hur det blir framöver, men hittils har det alltid varit så att om vi själva(biblioteken) ändrar på en sådan korkad textnyckel, så ändras den tillbaks igen vid nästa uppgradering av Book-it. Varför ens anstränga sig...

Ett litet önskemål från min sida så här efter konferensen: Låt InUse (och Jonas Söderström som ju var lingvist i grunden) samarbeta med Axiell och se till att sådana kråkmeningar aldrig mer dyker upp i våra biblioteksdatasystem, oavsett hur systemen kommer att se ut!

Punkt tre på dagordningen var Boris Zetterlund från just Axiell, som så väl själv insåg att han började dagen i motlut. Hursomhelst. Det han talade om när det gällde framtida versioner av OPAC/katalog lät mer lovande än på mycket länge. Gränssnitt som är i stil med Biblioteket.se, med mervärden i form av recensioner, betyg,  "mina vänner" mm. Blir det så här i framtidens OPAC har vi kommit en bra bit på väg! Jag hoppas verkligen att så blir fallet.

En invändning när det gäller denna framtida utveckling av OPAC är dock den ekonomiska som jag nämnde tidigare. Axiell gör stor vinst varje år, då de i princip saknar konkurrens. Därför är det också väldigt lätt för dem att säga: ni måste satsa era resurser (dvs. betala oss så mycket att det nästan smärtar) eller istället betala någon annan (konsult) så får ni se att det blir ännu dyrare. Biblioteken måste alltså betala vad de de kräver, eftersom vi inte har något annat alternativ. Tänk om vi ville köpa en bil och det bara fanns Volvo att köpa? Den enda bilen i alla affärer var du än går- Volvo! Volvo! Volvo! (kanske någon liten skruttig skoda hos en begagnathandlare fanns att välja på också) ungefär så ser det ut idag.

Men dock! Det finns hopp. Nu får vi välja färg på bilen också. Och vi får en ny växellåda. Synd att vi också måste betala därefter.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0